Polcirkelns mobilblogg


Lilla hjärtegrynet
17 september 2010, 16:53
Filed under: Uncategorized

Får jag lov att presentera: tadaaammm, liten skäggig hemmarobot. Embla. Alla schnauzrars ikon. Mattes bästa vän. Mattes bästa hjälp.

Nu är det ju som sålunda. Mattenacken har spökat ett tag. Riktigt mycket, faktiskt. Utan att därför klaga och gnöla. Det är som det är och blir som det blir.

När liten stackars schnauzer var ung – yngre än nu, alltså – och matte inte visste annat än att jobb utan djur inte var en möjlighet överhuvudtaget, äsch sätter en punkt här för att inte få en så lång mening….punkt. Så. Jo, då tränades den lilla stackars schnauzern till servicesysslor. Hon lärde sig en hel massa och bland det ingick att fylla och tömma tvättmaskinen. Just detta sista har vi inte tränat på flera år, faktiskt, men så kom dagen idag. Jag hade ont och bad Embla hämta det och det och det och sen stoppa in det i maskinen. Ingen tvekan, Embla visste precis. Tack du underbara skäggiga get!

Sedan bad jag henne hämta skogskängorna och så gick vi långtur.

Vad jag egentligen ville ha sagt är att det som sker med positiv inlärning sitter. Som berget och för alltid.

Annonser